This is an old revision of the document!
The Nepalese Version of the Suśrutasaṃhitā, Śārīrasthāna, based on the
Nepalese MSS
Published in 2020-2022 by The Suśruta Project in The University of Alberta.
[Śārīrasthāna]
[Adhyāya 1]
MS Kathmandu KL 699 (K) is a witness only for 3.1.1 below.
MS Kathmandu NAK 1-1079 (N) is a witness only up to 3.2.35, at which point
the scribe stopped writing in mid-folio.
athātaḥ sarvvabhūtacintāṃ śārīraṃ vyākhyāsyāmaḥ ||*
[cf. 1938 ed. 3.1.1]
sarvvabhūtānāṅ kāraṇam akāraṇaṃ sattvarajastamo lakṣaṇam
aṣṭarūpam akhilasyāsya jagataḥ saṃbhavahetur avyaktan nāma | tad ekam
anekeṣāṃ kṣetrajñānām adhiṣṭhānaṃ samudra ivodakaukasāṃ bhāvānām
||*
[cf. 1938 ed. 3.1.3]
tasmād avyaktān mahān utpadyate talliṅga eva | talliṅgāc ca mahatas
tallakṣaṇa evāhaṅkāra utpadyate | sa trividho vaikārikas taijaso
bhūtādir iti | tatra vaikārikād ahaṃkārāt tallakṣaṇāny
evaikādaśendriyāṇy utpadyante || tad yathā | śrotraṃ tvak cakṣur jjihvā
ghrāṇo vāg ghastopastha pāyu pāda manānsīti | tatra pūrvvāṇi pañca buddhīndriyāṇi | itarāṇi pañca
karmmendriyāṇi | ubhayātmakam manaḥ | bhūtādes tallakṣaṇāny eva
pañcatanmātrāṇy utpadyante || tad yathā || śabdatanmātraṃ |
sparśatanmātraṃ | rūpatanmātraṃ | rasatanmātraṃ | gandhatanmātram iti |
tebhyo bhūtāni vyomānilānalajalorvvyas tebhyas tadviśeṣāḥ
śabdasparśarūparasagandhāḥ | evam etāni caturvviṃśati tattvāni
vyākhyātāni bhavanti |
[cf. 1938 ed. 3.1.4]
tatra buddhīndriyāṇāṃ śabdādayo viṣayāḥ | karmmendriyāṇāṃ yathāsaṃkhyaṃ
vacanādānānandavisarggaviharaṇāni |
[cf. 1938 ed. 3.1.5]
avyaktam mahān ahaṃkāraḥ pañca tanmātrāṇi cety aṣṭau prakṛtayaḥ | śeṣāḥ
ṣoḍaśa vikārāḥ |
[cf. 1938 ed. 3.1.6]
svaḥ svaś caiṣāṃ viṣayo 'dhibhūtam |*
svayam adhyātmam | adhidevan tu |* atha
buddher brahmā | ahaṃkārasyeśvaraḥ | manasaś candramāḥ | diśaḥ śrotrasya
| tvaco vāyuḥ | sūryaś cakṣuṣaḥ | rasanasyāpaḥ | pṛthivī ghrāṇasya |
vāco 'gniḥ | hastayor indraḥ | pādayor vviṣṇuḥ | pāyor mmitraḥ |
prajāpatir upasthasyeti |*
[cf. 1938 ed. 3.1.7]
tatra sarvva evācetanaḥ eṣa varggaḥ |*
puruṣaś ca pañcaviṃśatitamaś cetayitā | sa tu karaṇakāryasaṃprayuktaḥ |
saty apy acaitanye pradhānasya puruṣakaivalyārthām pravṛttim upadiśanti
| kṣīrādīṃś cātra hetūn udāharanti ||
[cf. 1938 ed. 3.1.8]
ata ūrdhvam prakṛtipuruṣayoḥ sādharmmyavaidharmmye vyākhyāsyāmaḥ ||
ubhāv apy anādī ubhāv apy anantau | ubhāv api nityau |* ubhāv apy aparau ubhāv apy aliṅgau ubhau ca
sarvvagatāv iti ||* ekā tu prakṛtir acetanā
triguṇā bījadharmmiṇī prasavadharmminī amadhyasthadharmmiṇī* ceti | bahavas tu puruṣāś cetanāvantaḥ
|* aguṇā abījadharmmiṇo
'prasavadharmmiṇo madhyasthadharmmiṇaś ceti |
[cf. 1938 ed. 3.1.9]
tatra kāraṇānurūpaṃ kāryam iti kṛtvā sarvva evaite ca viśeṣāḥ
sattvarajastamomayā bhavanti | tadañjanatvāt tanmayatvāc ca tadguṇa eva
puruṣo bhavatīty eke bhāṣante |
[cf. 1938 ed. 3.1.10]
vaidike tu ||*
svabhāvo niyatiḥ kālaḥ pariṇāmas tatheśvaraḥ |
yadṛccheti ca manyante prakṛtim pṛthudarśiṇaḥ ||
[cf. 1938 ed. 3.1.11]
tato jātāni bhūtāni tadguṇāny eva nirddiśet |*
tebhyas tallakṣaṇaḥ kṛtsno bhūtagrāmaḥ prajāyate ||
[cf. 1938 ed. 3.1.12]
tasyopayogo 'bhihitaś cikitsām prati sarvvadā |
bhūtebhyo 'pi paran tasmān nāsti cintā cikitsite ||
[cf. 1938 ed. 3.1.13]
yato 'bhihitaṃ tatsambhavadravyasamūho bhūtādir ukta iti |* bhautikāni cendriyāṇy āyurvvede varṇṇyante
tathaivendriyārthāḥ ||
[cf. 1938 ed. 3.1.14]
bhavati cātra ||
indriyair indriyārthaṃ tu svaṃ svaṃ gṛhṇāti mānavaḥ |
niyataṃ tulyayonitvān nānyenānyam iti sthitiḥ ||
[cf. 1938 ed. 3.1.15]
na cāyurvvedaśāstreṣūpadiśyante sarvvagatāḥ kṣetrajñā nityāś ca |
asarvvagateṣu ca kṣetrajñeṣu nityeṣu ca puruṣākhyāpakān hetūn udāharanti
āyurvvedasiddhāntāt|* asarvvagatāḥ
kṣetrajñā nityāś ca tiryagyonimānuṣadeveṣu ca sañcaranti
dharmmādharmmanimittaṃ |* ta ete
'numānagrāhyāś carāḥ paramasūkṣmāś cetanāvantaḥ śāśvatāḥ śukrārttavayoḥ
sannipāteṣv abhivyajyante | yato 'bhihitam pañcamahābhūtaśarīrisamavāyaḥ
puruṣa iti |* sa khalv eṣa karmmapuruṣaś
cikitsāyām adhikṛtaḥ |
[cf. 1938 ed. 3.1.16]
tasya khalu sukhaduḥkhecchādveṣaprayatnaḥ prāṇāpānau nimeṣonmeṣau
buddhir mmanaḥ saṃkalpo vicāraṇānusmṛtijñānam adhyavasāyo
viṣayopalabdhiś ca guṇāḥ |
[cf. 1938 ed. 3.1.17]
sāttvikās tu ānṛśaṃsyaṃ samvibhāgarucitā titikṣā satyan dharma āstikyaṃ
jñānaṃ buddhir medhā dhṛtir anabhiṣvaṅgatā ca || rājasās tu
duḥkha bahulatā pradānaṃ duḥśīlatvam akāruṇyam
ānṛtikatvam ahaṃkāro dambho māno harṣaḥ kāmakrodhaś ceti || tāmasās tu
viṣāditvaṃ nāstikyam adharmmaśīlatā buddhinirodho 'jñānaṃ durmedhastvam
akarmmaśīlatā nidrālutvañ ceti ||
[cf. 1938 ed. 3.1.18]
āntarikṣās tu śabdaḥ śabdendriyaṃ sarvvacchidrasamūho viviktatā ca
|* vāyavyās tu sparśaḥ sparśendriyaṃ
sarvvaceṣṭāsamūhaḥ sarvvaśarīraspandanaṃ laghutā ca | taijasās tu rūpaṃ
rūpendriyaṃ varṇṇaḥ santāpo bhrājiṣṇutā paktir amarṣas taikṣṇyañ ca |
āpyās tu raso ca rasendriyaṃ sarvvadravasamūho gurutā śaityaṃ sneho
retaś ca | pārthivās tu gandho gandhendriyaṃ sarvvamūrttisamūho gurutā
ca |
[cf. 1938 ed. 3.1.19]
tatra sattvabahulam ākāśaṃ | rajobahulo vāyuḥ | sattvarajobahulo 'gniḥ |
sattvatamobahulā āpaḥ | tamobahulā pṛthivī ||
[cf. 1938 ed. 3.1.20]
bhavati cātra ||
anyonyāni praviṣṭāni sarvvāṇy etāni nirdiśet |
sve sve dravyeṣu sarvveṣāṃ vyaktalakṣaṇam iṣyate ||
[cf. 1938 ed. 3.1.21]
aṣṭau prakṛtayaḥ proktā vikārāś caiva ṣoḍaśa |
kṣetrajñaś ca samāsena svatantraparatantrata iti ||
[cf. 1938 ed. 3.1.22]
śārīrasya prathamo 'dhyāyaḥ ||